P a l m g r e n s

Det här med damfotboll..

Kategori: Tankar

Jag blir så arg, så arg men framförallt ledsen. Att få göra något man älskar och sedan bli förnedrad av idioter som bara bryr sig om läggning. Kan inte bara någon i denna värld, typ Zlatan gå mot strömmen och göra något stort för flickfotbollen. Visa att det finns möjligheter för tjejer att lyckas. Tråkigt nog så gjorde han tvärtom då han kommenterade något om en cykel som skulle signeras av honom och de skulle få lika mycket värde som den bilen han fick.. Minns inte riktigt men något i den stilen var det.

Det som stör mig mest är den där lesbiska delen.. Har själv fått frågan ifall jag är lesbisk så fort jag nämnde att jag spelade fotboll, tror nog mest någon drev. Men ändå, att det ens kom upp, att damfotbollen är så pass stämplad som homosexuell. Jag vet själv att mer än hälften av damlandslaget är lesbiska och tror mer att det är av slumpen än en riktigt statistik. Men tänk om det var så att de kvinnor som är med i landslaget är så pass maskulina så att dem passar mer in? Nu är jag bara inne på egna tankar, ni får tycka vad ni vill. Men tänk om.. Och för att klargöra så är jag själv inte lesbisk och har inget emot lesbiska.

Jag önskar att någon gör något storslaget, höjer lönerna, tar bort de lesbiska kommentarerna och skiter fullständigt i de elaka och trakasserande kommentarerna som att "vi inte kan" och borde ägna oss åt att städa eller vara i köket där vi passar bäst. Alla människor är lika mycket värda och borde få göra exakt vad de vill, speciellt få vara kär i dem man vill. Tänk vad många fler tjejer som skulle spela fotboll för attdu vet att dem kan lyckas! Där tror jag det ligger, vi måste få fler att spela och göra damfotbollen större. Så att det blir svårare att bli den bästa precis som det är på herrsidan.

Jag spelar fotboll för att jag tycker att det är kul, socialt och för att jag är bra på det. Jag tar inte åt mig av kommentarerna men blir berörd. Tänk de damer/tjejer som är bra på fotboll och vill bli något men inte vågar pga läggning och för att det är så pass ojämställt. Och ifall det nu vore sant att de är bara de maskulina tjejerna som blir utvalda till landslaget.. Vad händer med oss mer feminina?

Jag hoppas att detta tar en vändning snart. Men först och främst.. Vad tycker ni?

Bye Bye gymnasiet

Kategori: Sandra, Tankar

Vad gör man när allt är slut? När det bara är en dag kvar av sommarlovet? När man upptäcker att det blir inget mer landet för att säsongen drar igång och läxorna blir för mycket. Tanken av att jag inte kan smsa Isabelle och fråga vad hon ska göra idag, skrämmer mig lite. En vecka- två dagar innan kommer jag sitta hemma och bearbeta min ångest, ångesten som är större än söndagens. Det är som om 100 söndagar kommer på samma gång och man känner bara nej, nej, nej jag behöver mer tid. Nu när man väl har kommit in sommarlovsrytmen och allt känns så bra ska skolan dra igång. Men helt ärligt tycker inte jag att det är så där jättefarligt.. Jag har gått hälften av min gymnasietiden redan i vinter. Fattar ni? Fattar någon? Snart sitter jag där helt tom och har hela livet framför mig, ett lov som är ett ljusår långt. För mig är det helt sjukt. Jag ser mig fortfarande som en liten tjej som behöver mamma och pappa. För hur ska jag klara mig ekonomiskt? Haha det är nog den största frågan. Men jag ska slita och förhoppningsvis komma igång med något eget. Jag som är så driven och envis bör klara mig utan några större problem. Men jag vet att livet har sina ups and downs och att det tar en jäkla tid att klättra till toppen. Det kan jag säga med 16 års erfarenhet även fast det inte är så lång tid så har jag varit med om mycket. Någon annan som känner likadant där ute i den stora världen? 

Vad gör man när man mår som sämst?

Kategori: Tankar

För tre månader sedan kände jag inte igen mig själv, tror nog inte någon kände igen mig. Jag lät mina känslor förstöra mig och leva det liv jag hade levt 1 år tillbaka fanns inte med i min tankegång, aldrig. Jag visste inte vad jag skulle göra men någonstans var jag tvungen att börja. Jag var tvungen att ta tag i mitt liv för att få må bra igen, må så bra som möjligt.
Jag trivdes inte alls i damlaget och valde att sluta. Att gå till träningen med en klump i magen var aldrig något jag gillade, tror inte någon gillar den känslan. Att jag ville må bra igen var väl inte så svårt att förstå? Varje gång någon nämner en kommetar om det blir jag upprörd, speciellt när mina föräldrar gör det. De verkar inte förstå och kommer nog aldrig förstå, det är så jag känner. Konflikter började då uppstå i min familj vilket gjorde mitt liv ännu jobbigare. Men snart där efter blev förtroendet bättre och förstå mig väl när jag säger att det är något man förtjänar till en annan person.
Under denna period i mitt liv såg jag till att vara så mycket med mina vänner som möjligt. Gick på en hel del fester, hade några hemmakvällar och ville bara vara med mina närmsta. När allting annat föll så fanns de alltid där för mig. Min vänner, ljuset i mitt liv. Så smånigom blev allting bättre och jag gick tillbaka till mitt gamla lag, höjde mig i skolan och sa vad jag tyckte och kände.
När jag tillsist mådde som bäst förtjänade jag det så in i bängen. Jag köpte fina kläder, fixade naglarna och restaurangbesöken blev lite fler. Men då mådde jag bra igen. Det är här jag är nu och vad har hänt sen dess? Jag är närme väldigt många vänner och har träffat många nya, jag åkte med damlaget upp till Östersund och fick debutera i div 1, jag har köpt många fina och dyra kläder, jag fick ett jobb, har varit med i Portkod, fick C i NO (!!) och nu tjänar jag mina egna pengar och lever livet på fina restauranger, skärgården och på Östermalm. Det gäller att zooma ut och uppskatta det man har. 
 
Så därför är mina bästa tips när något nedryckande händer i livet:
Älta alla dina problem på samma gång- Jobbigt att ta lite i taget och gå konstant med dålig magkänsla.
Lyssna inte på musik utan på podcasts- Mikaela och Dashas är jättebra. Vissa låtar kan påminna om känslor vilket man vill undvika. 
Gör tuffa beslut som gör att du mår BÄTTRE!- Ingen annan. 
Gå ut med dina kompisar- För att upptäcka nytt folk måste man gå ut. Spelar ingen roll om det blir ett café, fest eller bara ett allmänthäng i Humlan.
När du har kommit så långt så att du nästan mår som bäst köper du något fint till dig själv- Den som säger att pengar inte kan göra dig glad vet inte vart man shoppar.